Normingenjörerna.se - Reconstructing norms since 2008
  • Vad gör en normingenjör?
  • Om Add Gender

En mångfald, av vadå?

Reflektioner i kölvattnet av #metoo

I början av förra veckan under inslaget i P1-morgon om mångfald (eller bristen på) på SVT var det flera av oss som arbetar med jämställdhet, jämlikhet och normer som hajade till. Inslaget handlade om hur SVT:s höstsatsningar saknade personer med utomnordisk bakgrund. Rösten förklarar “bland de 37 programledare som SVT väljer att lyfta fram i sin höstkatalog är exempelvis endast två födda utanför Norden – en i Eritrea, och Mark Levengood som är född i USA” (man kan fråga sig varför den Eritreanska programledaren inte fick sitt namn uppläst men det är ett annat blogginlägg).

Endast två födda utanför Norden – en i Eritrea, och Mark Levengood som är född i USA.

Anledningen till reaktionerna skulle man kunna tro var den dåliga representationen av personer som inte var födda i Norden, men det var ordet mångfaldsbakgrund som fick medlemmar i organisationen Mångfaldsföretagarna, Rättviseförmedlingen samt undertecknad att reagera. Nu utvecklas språk som tur är och människor hittar på ord som vi upplever saknas – som RSFU:s snippa, ordet hen, Add Genders normingenjör med mera – men för de flesta var mångfaldsbakgrund nog ett nytt ord. Problemet är inte ordet i sig utan hur det användes vilket vittnar om en bristande kunskap i frågor som rör jämlikhet.

Tittar vi på ordboksdefinitionen definierar SAOL mångfald som ett förhållande som är växlande eller varierande och/eller som en generell beteckning för sådant som inom sig uppvisar åtskillnad. Norstedts Svenska Ordbok väljer att definiera det som en kulturell och åsiktsmässig mångfald i samhället, en organisation. Med andra ord är mångfald uppvisande av skillnader, men just vilka skillnader det handlar om är inte bestämt, utan det är upp till varje organisation vilka skillnader de vill fokusera på.

Mångfald var tidigare kanske mer vanligt att höra i biologiska natursammanhang, hur ofta har vi inte hört talas om biologisk mångfald i Ett med Naturen eller inslag om naturvård? Vi skulle i det sammanhanget aldrig säga att en blomma har en mångfaldsbakgrund, däremot att det kan finnas en mångfald av blommor.

Det känns ibland som att det finns fler tolkningar av ordet mångfald än det finns etniska tillhörigheter representerade på den genomsnittliga arbetsplatsen i Sverige.

Men begreppet mångfald i organisationssammanhang skapar dock fortfarande förvirring och används ofta, även i detta inslag, som att det i sig är en egenskap. Men en person har inte en mångfaldsbakgrund, däremot kan en person ha en mångfald av egenskaper, en mångfald av talanger, eller så kan en arbetsplats kan ha en mångfald i de personer som är representerade utifrån deras bakgrund (familjekonstellation, födelseland, utbildning, socio-ekonomisk bakgrund eller något helt annat).

Det känns ibland som att det finns fler tolkningar av ordet mångfald än det finns etniska tillhörigheter representerade på den genomsnittliga arbetsplatsen i Sverige. Vad företag oftast menar när de säger att de vill arbeta med mångfald är att de vill ha en bredare representation av ”etnisk tillhörighet” och som inte är vad som på engelska skämtsamt kallas för male and pale. I och med detta är de viktigt att komma ihåg att det aldrig handlar om att sammanställa svenskhet med vithet. Den nationella tillhörigheten svensk sitter inte i någons hudfärg och det är alltid upp till varje individ att välja hur de identifierar sig, svensk är inte en etnisk identitet. Vad som däremot är viktigt i frågan om representation i SVT är att personer som inte faller in i normen av hur en svensk ska se ut men som är och identifierar sig som svenska ska känna sig representerade och ha förebilder.

MångfaldsmolnetFör att komma åt denna förvirring har Add Gender sedan sin begynnelse arbetat med det egna verktyget Mångfaldsmolnet. Vi använder det för att för att hjälpa våra kunder få en större, mer definierad bild av vad mångfald är, för att reda ut begrepp och formuleringar som lätt kan förväxlas eller förvirra även den gladaste jämlikhetsivrare. Det hjälper till att förtydliga Sveriges sju diskrimineringsgrunder som alla företag med 10 anställda eller fler ska ha en dokumenterad process för i sitt arbete. (De sju diskrimineringsgrunderna är – kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Du kan läsa mer om diskrimineringsgrunderna här eller en lättläst version här samt om hur arbetet ska genomföras här). Vi nystar i vad som är verktyg, vad som är mål eller vad som kanske är båda två och tar även upp teoretiska begrepp och konkretiserar vad det betyder för den unika organisationen eller företaget. Metoden hjälper oss även att tydliggöra att mångfald är ett ord som i ett jämlikhetsarbete får sin definition utifrån vilka ord som organisationen själva väljer att lägga i det.

Företag och organisationer väljer att lägga mer eller mindre vikt vid de olika orden beroende på de mål de satt upp och deras egna unika utgångsläge.  Under det senaste året har jag även sett en trend i att kunder har börjat efterfråga ord som socioekonomisk bakgrund eller klass – en aspekt som varit borta från scenen i Sverige ett tag (men alltid är relevant i till exempel Storbritannien), liksom introvert och extrovert önskas inkluderas, de senare speciellt när vi arbetat med spel- eller IT-företag.

Arbetet med att definiera och fylla det egna mångfaldsmolnet är en process SVT skulle behöva ta sig an, om det inte redan påbörjat detta, med hjälp av experter på området. Jag rekommenderar att besöka vår hemsida, eller Mångfaldsföretagarnas hemsida om de eller andra behöver inspiration för sin resa mot mer mångfald.

Tags

inkluderingjämställdhetMångfaldMångfaldsbakgrundMångfaldsmolnetnormer

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Jessica Areborn

En hejare på att få jämställdhetstvivlare att bli jämställdhetsivrare. Utbildad i International Business Management i England, jobbat i Frankrike för att med dessa samlade erfarenheter ta sig an jämställdhet, mångfald och projektplanering i sitt arbete på Add Gender. Kan både köra stand-up och sabrera champagneflaskor -även samtidigt.

  • Twitter
  • LinkedIn
Latest Posts By Jessica Areborn
  • En mångfald, av vadå?
  • Defiance – the road to success?
  • Show me the numbers
Previous article“Men alla som genomgått grundskolan vet ju att det bara finns två kön!”
Next articleAtt möta motstånd i förändringsarbete

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Att växa upp i utanförskap

Senaste inläggen

  • Ett eget rum på Södermalm
  • För att få åka nedför måste du klättra uppför
  • 6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande
  • Att växa upp i utanförskap
  • Reklamombudsmannen behöver din hjälp!

Kategorier

  • Add Gender (14)
  • Add Men to Change (3)
  • Engelska (3)
  • Förebilder (13)
  • Jämlikhet (5)
  • Jämställdhet (14)
  • Ledarskap (10)
  • Normer (42)
  • Stereotyper (4)

Defiance – the road to success?

Malin Lindberg frågar sig: Utifrån vems erfarenheter, värderingar och samhällssyn har frågan formulerats?

As Add Gender – who has become a strategic partner to Skytop Strategies for the summit Gender Equality in the C-suite & Boardroom – thoughts on the talent pipeline and norms are activated in my head. 

At the same time World Economic Forum posts an article on their Facebook page about a study published which was started in 1968, and only finished last year. It had found a correlation between defiance in children, and success (you can read more about it here). In very few words the study showed that children who were considered to be more defiant around the age of 12 turned out to be more successful as adults. This was after they had accounted for facts such as socio-economic factors, IQ and other aspects.

The researchers could not tell why exactly but the theory goes that the individuals who did defy parental authority were also more prone to stand up for themselves and their own interests. A result which I’m sure will leave all parents wondering just how to balance respect with defiance when raising children.  

The question that rose in my mind after reading this article – as an entrepreneur working with norms and gender equality – is how this is affected by how we socialize girls and boys and consequently how successful they are in their careers? Are girls thus at a disadvantage already at the age of 12 if defiance is something that is a recipe for success? Because regardless of good intentions (and most definitely due to unconscious bias) we don’t raise girls and boys the same way. Of course personalities have a role to play but girls are more often corrected when they are not behaving as expected.

I have seen, when I worked as a substitute teacher, how girls who (dis)behave like boys are being corrected much quicker and harder than their peers who were boys.

Girls are socialized to be careful, obedient, helpful and likable whereas boys have more freedom to disobey, take up space and put themselves first. Of course boys are also disciplined and obviously norms for boys have negative consequences for them as well.

Carol Dwecks is a professor in psychology who has done extensive research on motivation and the fixed versus growth mindset. In an article from 2012 she explains the two mindsets  as;

“In a fixed mindset students believe their basic abilities, their intelligence, their talents, are just fixed traits. They have a certain amount and that’s that, and then their goal becomes to look smart all the time and never look dumb. In a growth mindset students understand that their talents and abilities can be developed through effort, good teaching and persistence. They don’t necessarily think everyone’s the same or anyone can be Einstein, but they believe everyone can get smarter if they work at it.”

How does this tie to gender equality and success? Often we praise girls for being good and behaving, they are told they are “so smart”, “so clever”, feedback that implies they are inherent whereas boys on the other hand are more often feedbacked where emphasize is on effort “try a little harder” or “try and pay attention” according to a related article in Psychology Today. In the same article the finding from another study by Carol Dwecks is highlighted.

In this study bright fifth graders were asked to handle an assignment that were too difficult for them. What she saw amongst the girls in the study was that the higher the IQ the more likely they were to give up. On the other hand, the boys were more likely to be energized and motivated by the problem and would redouble their efforts.

In the USA at this time in fifth grade, around the age of 10 and 12 – girls outperform boys in all subjects, including math’s and science. So it is not a question about ability but about approach, and the approach the students had was mainly due to the feedback they were given.

Another example of risk and defiance is given in an article in NY Times by Caroline Paul (who incidentally also has written the book “The Gutsy Girl: Escapades for Your Life of Epic Adventure”) in which she talks about bravery and girls.

She gives the reader several examples of how parents have a tendency to caution their girls to a higher extent than boys. Girls are told about potential dangers whereas the boys were encouraged to face their fears and given instructions.

(For sources look here and here). As a result girls are not socialized to go outside their comfort zone to the same extent, which won’t allow them to grow as much. As adults these misguided good intentions continue to pursue women. Rather than to be cheered on when given a new challenge they will be asked – “can you handle it?”

Me as older and proud sister – already aware (and not giving a shit) about norms.”

So, we need to be careful in how we treat girls and boys to ensure that we no longer raise them to achieve differently.

We need to be aware of the fact that there is no shortage of capable women, rather understand why they may approach leadership roles in a different way than men. And we need to understand that the reason we keep hearing about initiatives directed towards women and girls is not because they are not as good or need extra help. The reason is to balance out all the negative, unconscious ideas which has socialized girls and women to behave, be likeable and not take risks in the same way as boys and men.

Lastly, ask yourself if you treat girls and boys, women and men around you the same? Really, truly, honestly? If not, ask yourself, “why?”, “why?”, “why?”, “why?” and “why?”.

Tags

Gender EqualitynormsSkytop Strategiessuccess

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Jessica Areborn

En hejare på att få jämställdhetstvivlare att bli jämställdhetsivrare. Utbildad i International Business Management i England, jobbat i Frankrike för att med dessa samlade erfarenheter ta sig an jämställdhet, mångfald och projektplanering i sitt arbete på Add Gender. Kan både köra stand-up och sabrera champagneflaskor -även samtidigt.

  • Twitter
  • LinkedIn
Latest Posts By Jessica Areborn
  • En mångfald, av vadå?
  • Defiance – the road to success?
  • Show me the numbers
Previous articleShow me the numbers
Next articleKartlägg era normer

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Att växa upp i utanförskap

Show me the numbers

When discussing gender equality in organizations we are often asked about the business case, what they, as an organization will benefit. They want to see numbers. The goofy side of me is often tempted to just answer: 42. But I restrain myself. There is no shortage of numbers to support the case for gender equality, increased ROI and ROE, more innovative groups, lower staff turnover and so on.


Of course, one could have hoped that doing right, ensuring equal opportunities for everyone and work against discrimination would a good enough reason to work for gender equality. But as entrepreneurs we understand why these questions are asked.

What I personally find harder to understand is the absence of numbers when starting gender equality and diversity work. Or strategies, organizations are in no real short supply of strategies overall, business strategies, marketing strategies, sales strategies, communications strategies, HR strategies and so on. But how many companies have a gender equality strategy?  Company leaders talk about how important they find it gender equality and diversity, how high it is on their agenda and how they “stand behind it 110 percent.” But how often do we hear of a strategy to back it up?  

Gender equality is not a matter of opinion rather it is based on hard facts. At Add Gender all of our work is bases on facts, research and tried methods. We see gender equality as a strategic advantage that should be treated as a part of the business strategy. A strategy usually consists of a plan and goal, which in other cases organizations are quite used to develop. So what makes it so hard when it comes to gender equality? One would think that a question regarded as “soft” would demand more hard boundaries to ensure it is being achieved. But all too often when we encounter organizations that struggle with gender equality they have no plan, no strategy, no time set goals that can be measured (not to confuse with our clients who, at least by now, know better).

Gender equality is not rocket science, but it is a question of knowledge and daring to challenge the “usual way” of doing things. There is so much from an organizations regular work that can be directly translated.

Set goals – they should have a deadline and be measurable. If they are not met, ask yourselves why? Would you ever accept losing a large account without any follow up?

  • Make a plan – how will you achieve the goals that you decided on?
  • Communicate – make sure that both internal and external stakeholders know about what you are going to do and how.  
  • Accountability – who is accountable for this happening and what are the consequences – of success as well as failure?

I am sure these are part of most organizations strategic work, so why leave something as important as gender equality to chance? In the words of the author of The Little Prince Antoine de Saint-Exupery “A goal without a plan is just a wish.”

Tags

business caseGender EqualityleadershipnumbersSkytop Strategiesstrategy

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Jessica Areborn

En hejare på att få jämställdhetstvivlare att bli jämställdhetsivrare. Utbildad i International Business Management i England, jobbat i Frankrike för att med dessa samlade erfarenheter ta sig an jämställdhet, mångfald och projektplanering i sitt arbete på Add Gender. Kan både köra stand-up och sabrera champagneflaskor -även samtidigt.

  • Twitter
  • LinkedIn
Latest Posts By Jessica Areborn
  • En mångfald, av vadå?
  • Defiance – the road to success?
  • Show me the numbers
Previous articleGender Equality In The C-Suite & Boardroom
Next articleDefiance – the road to success?

You may also like

Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen

Vad gör en normchef?

Företagare och förälder

Vad gör du för att skapa förändring?

När min mormor gick bort gjorde jag matlådor till min morfar (varför vet jag inte för han lagade maten även när min mormor levde, men i alla fall). Min syster lagade inga matlådor till morfar. Vid något tillfälle utbrister min morfar till mig på sitt framfusiga sätt ”varför har du inte gjort några matlådor?”. Min syster hade aldrig tagit initiativ att göra några matlådor så hon behövde inte heller stå till svars för avsaknaden av desamma. Så kan det lätt bli, gör man en sak ska man gärna fortsätta med det. Arbetar du för att förhindra utrotningen av elefanter kommer säkert följdfrågan; “Varför gör du inget för tigrar/ isbjörnar/ orangutanger/ eller enarmade sengångare?”.

På samma sätt har vi fått frågan ”men männen då?” ofta kommit innan vi ens börjat prata om jämställdhet. Detta har vi på Add Gender funderat på, mycket och länge. För jämställdhet är inget som bara rör de som identifierar sig som kvinnor, vi använder alltid exempel med både kvinnor och män i våra föreläsningar. Vi brukar säga att jämställdhet aldrig handlar om att exkludera eller ta bort, det handlar alltid om att addera. Addera möjligheter, bredda de normer för hur flickor eller pojkar får vara. Addera till förväntningar på vad som utgör en bra förälder. Addera till tanken på vad som räknas som en bra chef.

Därför lanserar vi nu ett affärsstrategiskt ledarskapsprogram om jämställdhet exklusivt för män. För det är lättare att skapa förändring om fler är med.

Kvinnor har länge skickats på ledarskapsutbildningar, mentorprogram, coachning, kurser i att våga ta för sig och anpassa sig mer för att kunna klättra högre i karriären för att den representativa ojämställdhet som brukar infinna sig högre i hierarkier ska jämnas ut. Vi tycker det är dags att bjuda in männen. Då jämställdhet är en kunskapsfråga syftar programmet till att sprida denna kunskap, ge män som är modiga nog att utmana sig själva en plattform att diskutera jämställdhet, utmaningar, oro, skapa nätverk med andra som är lika framåtsträvande. Vi ger verktyg tips och massor av diskussioner.

Add Men to Change

Vi har nått ut, via Facebook, Twitter och antalet besökare på hemsidan har ökat samt att både tidningen Chef och Dagens Industri har skrivit om det. Anmälningar från allt mellan skogsindustrin till dataspelsbranschen har trillat in, men ursäkterna är fler än anmälningarna. Det är här det blir intressant. Att strö råd och åsikter omkring sig till andra är alltid lätt (jag vet för jag är bra på att ge oombedda råd). Men att sedan själv behöva engagera sig, ändra sitt beteende och utmana invanda tankar, det är en annan sak. Därför blir Add men to change också ett sätt att syna engagemanget från mäns sida. Och vi är förvånade faktiskt, att likes, delningar och hejarop fortfarande nästan bara kommer från kvinnor.

Så man, välkommen ombord på jämställdhetsfrågan! Vad gör DU för att skapa denna förändring?

 

Läs mer eller anmäl dig till Add Men to Change här!

Tags

addmentochangeförändringjämställdhetKvinnorledarskapMän

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Jessica Areborn

En hejare på att få jämställdhetstvivlare att bli jämställdhetsivrare. Utbildad i International Business Management i England, jobbat i Frankrike för att med dessa samlade erfarenheter ta sig an jämställdhet, mångfald och projektplanering i sitt arbete på Add Gender. Kan både köra stand-up och sabrera champagneflaskor -även samtidigt.

  • Twitter
  • LinkedIn
Latest Posts By Jessica Areborn
  • En mångfald, av vadå?
  • Defiance – the road to success?
  • Show me the numbers
Previous articleNär är kön relevant?
Next articleKlart e-sportläger kan vara normkritiska!

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Att växa upp i utanförskap

Förintelsens minnesdag – vi är inte immuna mot att historien upprepas

Reflektioner i kölvattnet av #metoo

Idag är det 71 år sedan dödslägret Auschwitz befriades av sovjetiska trupper och den 27 januari är i och med detta sedan 2005 en internationell minnesdag för förintelsens offer.

Det har beräknats att över 12 miljoner människor dog i olika koncentrations- och dödsläger. Av dem var hälften judar, två tredjedelar av den judiska befolkningen i Europa. Mellan 200 000 och 500 000 romer, ungefär en fjärdedel av det romska folket, mördades också i förintelsen. Utöver dem ca 55 000 homosexuella kvinnor och män samt Jehovas vittnen, politiska motståndare, slaver, de med annan etnisk bakgrund än tysk, och funktionsnedsatta. Och alla andra som inte passade in i Hitlers framtidsvision.

De som inte passade in den ariska normen hade förföljts länge. Förändringen skedde inte över en natt utan kom smygande, när insikten infann sig var de redan bakbundna av nya lagar och de medel som de hade kunnat använda sig utav för att kämpa var fråntagna dem.

Jag funderar mycket på just detta, på just många små förändringar. Sådant som enskilt kan uppfattas som mindre viktigt, och som sedan läggas ihop och uppvisar en ny verklighet.

Jag tänker på hur allt det som en läste på historielektionerna under skoltiden och som nu blir mer och mer aktuellt igen.

Jag tänker på asylsökande i Cardiff i Storbritannien som tvingas bära ett armband för att få mat. Jag funderar på Europas stängda gränser och hur Kanada under andra världskriget svarade “inga är för många” på frågan om att ta emot ensamkommande judiska barn.

Jag tänker på att Sverige 2016 ökar gränskontrollerna för de som flyr för sina liv. Jag tänker på hur det påminner om hur ökade flyktingströmmar under andra världskriget gjorde att Europas flyktingpolitik skärptes med hårdare regler för att stoppa de judiska flyktingarna redan vid gränsen. För att kunna veta vilka som var judar och kunna stoppa dem innan de kom in föreslog Sverige, liksom Schweiz, att judars pass skulle stämplas med ett ”J”.

Jag tänker på hur det i Sverige var inreseförbud för romer fram till 1954.

Jag tänker på att Sverige bara tog emot 500 ensamkommande judiska barn, att jämföra med 17 000 finska krigsbarn för att det judiska var för främmande och Sverige antisemitiskt och hur retoriken om muslimer idag i allt högre grad påminner om hur det förr talades om judar. Jag tänker att vi fortsätter att tillskriva personer egenskaper utifrån en religion eller etnisk bakgrund och med glasögon färgade av fördomar tolkar vi sedan alla personer av den gruppen på ett speciellt sätt så att det kan bekräfta våra idéer om ”dem”. Oavsett vad de gör eller hur de beter sig.

Jag kommer ihåg hur vi talade om förintelsen i skolan, besöken av överlevare på gymnasiet, initiativet med boken Om detta må ni berätta, allt för att inte glömma, för att inte samma hemskheter ska upprepas igen. Men bara för att det har hänt betyder det inte att vi är immuna för att det ska upprepas. Ett experiment på en skola i Kalifornien 1967 är ett tydligt bevis om detta – experimentet har filmatiserats och blivit boken ”The Wave” – läs mer om det här.

Vi har ingen makt att förändra historien. Men vi väljer idag vad som ska tolkas i historieböckerna imorgon.

”I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.”

Martin Niemöller

För program i Sverige för minnesstunder för förintelsens minnesdag kan ni besöka Forum för levande historia.

Tags

förintelsenhbtqhistoriaholocaust memorial daykulturnormer

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Jessica Areborn

En hejare på att få jämställdhetstvivlare att bli jämställdhetsivrare. Utbildad i International Business Management i England, jobbat i Frankrike för att med dessa samlade erfarenheter ta sig an jämställdhet, mångfald och projektplanering i sitt arbete på Add Gender. Kan både köra stand-up och sabrera champagneflaskor -även samtidigt.

  • Twitter
  • LinkedIn
Latest Posts By Jessica Areborn
  • En mångfald, av vadå?
  • Defiance – the road to success?
  • Show me the numbers
Previous articleThe Force Awakens
Next articleIf that does not suit you, then get out!

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

För att få åka nedför måste du klättra uppför

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Statistik hjälper oss hitta mönster

Grafer, pajdiagram, siffror och procent. Vissa älskar statistik, andra hatar det. Idag, den 20 oktober 2015 firar FN internationella statistikdagen och SCBpassar samtidigt på att släppa en ny websida- Sverige i siffror. I Sverige säger lagen att officiell statistik ska vara könsuppdelad, detta för att bättre kunna se hur bland annat förutsättningar och behov ser ut hos kvinnor och män. Så långt är könsuppdelad statistiken tillgång.

Men vi ska inte tro att statistiken är fri från fördomar och normer. Vi har till exempel i Sverige idag två juridiska kön, samtidigt som det finns personer som inte ser sig tillhöra någon av dessa två alternativ. Hur kan de synliggöras om de inte har ett svarsalternativ som de är bekväma med?

Statistikens värde beror på hur den används, vilka frågor som ställs, och svarsalternativ som ges. Ni har hört talesättet: som en frågar får en svar. Ställer du till exempel frågan; Vilket pålägg har du på din frukostmacka? så blir det svårt för personer som inte äter frukost eller mackor till frukost att svara rättvisande. Ger du svarsalternativen; ost, prickigkorv och kaviar missar du alla som har marmelad på sin macka.

Trots att det finns många fallgropar så är statistik fortfarande ett bra hjälpmedel för att se mönster. Särskilt när det kommer till kvinnor, män, tjejer och killar så avslöjar fortfarande statistiken viktiga skillnader i till exempel resursfördelning. Statistik är också ett viktigt redskap i jämställdhetsintegrering när vi tittar på representation och resursfördelning på olika nivåer.

Så vi på Add Gender gillar ändå siffror och mönster, just nu håller vi på att sammanställa årets byråjämställdhetsindex i reklambranschen som ska ligga till grund för Jordens första Guldvågenprisutdelning på Guldvågengalan i november 2015.

Så håll utkik efter indexet på Guldvågens hemsida!

Tags

jämställdhetjämställdhetsintegreringkönsuppdelad statistikmönstersiffrorstatisitk

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Jessica Areborn

En hejare på att få jämställdhetstvivlare att bli jämställdhetsivrare. Utbildad i International Business Management i England, jobbat i Frankrike för att med dessa samlade erfarenheter ta sig an jämställdhet, mångfald och projektplanering i sitt arbete på Add Gender. Kan både köra stand-up och sabrera champagneflaskor -även samtidigt.

  • Twitter
  • LinkedIn
Latest Posts By Jessica Areborn
  • En mångfald, av vadå?
  • Defiance – the road to success?
  • Show me the numbers
Next articleNormkompetens

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Att växa upp i utanförskap

More Stories

Almedalen

För mig är Almedalen lite som Skansen, en koncentration av Sverige på en liten yta. Det ska representera hela Sverige men blir istället något…

Normingenjörerna. En del av AddGender.se
Back to top