“Men alla som genomgått grundskolan vet ju att det bara finns två kön!”

Om kampanjen #SheforHe och hur vi reagerar instinktivt
Om kampanjen #SheforHe och hur vi reagerar instinktivt

Hur vi som lärare väljer att undervisa om komplexa företeelser i skolan påverkar vad eleverna senare uppfattar som fakta och naturvetenskapliga sanningar. Problemet är bara att naturvetenskap är ganska abstrakt och inte helt okomplicerad att förstå sig på. Det gör att vi gärna förenklar saker. Vi visar modeller som är lätta att förstå men kanske inte helt korrekta, och går inte in på djupet i sådant som vi tror är för komplicerat  för eleverna att förstå.

By Alejandro Porto (Own work) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

By Alejandro Porto (Own work) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Ett typiskt exempel på detta är atomens uppbyggnad. De flesta känner igen den här bilden från skolan.

Den kallas för Bohrs atommodell och är ganska lätt att komma ihåg. Det är också rätt enkelt att lära sig att elektronerna rör sig i olika banor och att banorna kan innehålla olika många elektroner. Vi kanske kan dra oss till minnes att banorna heter k, l, m, och så vidare, och har vi tur minns vi hur många elektroner som får plats i varje elektronbana.

Problemet är bara att det inte riktigt är så det ser ut. Egentligen är bilden nedan en mer rättvisande bild.

By CK-12 Foundation (File:High School Chemistry.pdf, page 271) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

By CK-12 Foundation (File:High School Chemistry.pdf, page 271) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

 

 

 

 

Inte riktigt lika tydligt, eller hur? Skulle vi rita upp detta på tavlan i klassrummet och börja prata om sannolikhet, kvanttal, orbitaler och vågfunktioner är risken stor att vi skulle tappa eleverna direkt, alltså väljer vi den enklare modellen.

Ganska många lärare talar också om för eleverna att modellen är en förenkling, men att den duger gott för att förklara saker på den grundläggande nivå vi befinner oss.

Vi kanske också talar om för eleverna att kunskapen utvecklats, och att vi en gång trodde att atomen var alltings minsta byggsten. Idag vet vi att det inte är så, vi vet också att det inte ens är så enkelt som en atomkärna med protoner och neutroner och ett gäng elektroner i banor utanför. Nu känner vi till fler elementarpartiklar: kvarkar, leptoner, gluoner, bosoner… Vi säger till eleverna att ju noggrannare forskarna tittar, desto mer hittar de.

Vad har då Bohrs atommodell med kön att göra ? Jo, på samma sätt som vi plockar fram Bohrs atommodell för att förklara atomens byggnad använder vi oss av förenklade modeller för att beskriva ärftlighet och kön. Vi ritar korsningsscheman över brun och blå ögonfärg, talar om dominanta och recessiva anlag, och utelämnar det faktum att ögonfärg ärvs på ett betydligt mer komplext sätt än så – vilket ibland leder till arga mail från föräldrar vars barn har kommit hem och trott att de är resultatet av otrohet.

Vi ritar korsningsscheman över kön, talar om att kön beror på kromosomerna och att det finns XX och XY där XX betyder kvinna och XY betyder man, men utelämnar att även detta är en förenkling. Det vi kallar för biologiskt kön är mer komplext än så, det finns nämligen andra kombinationer än XX och XY. En del har bara en könskromosom, medan andra till och med har fem.

Inte nog med det, det finns också andra faktorer som påverkar om en kropp utvecklar manliga eller kvinnliga könskaraktäristika, oavsett om vi har XX- eller XY-uppsättning. Specifika gener påverkar hur en kropp utvecklas i fosterlivet. En del som har XX-kromosomer utvecklas till män då en liten del av en Y-kromosom som innehåller SRY-genen har råkat fastna på en X-kromosom. På samma sätt kan del med XY-sammansättning utvecklas till kvinnor om de har dubbel uppsättning av genen WNT4.

På senare tid har forskarna också upptäckt att testikelceller kan omvandlas till äggstocksceller och tvärtom, ifall vissa gener avaktiveras. En annan relativt ny upptäckt på området är att inte alla celler i kroppen behöver ha samma kromosomuppsättning. En del av cellerna kan alltså ha XX-kromosomer medan andra har XY-kromosomer, i samma individ. Detta är förmodligen relativt ovanligt, däremot finns nya rön som visar att det är ganska vanligt att en könskromosom går förlorad i cellerna med stigande ålder. Y-kromosomen är särskilt utsatt, vilket innebär att äldre män saknar Y-kromosomer i fler av sina celler än yngre män.

Allt detta har vetenskapen känt till ett tag, men kunskapen har i viss mån stannat där. Forskarna har upptäckt att det vi i vardagligt tal kallar biologiskt kön uppstår på grund av att flera system samverkar på olika sätt i kroppen, och att det finns många fler variationer än vi trott. Det vi tidigare sett som två poler är snarare som ett brett spektrum. Åter igen: ju noggrannare forskarna tittar, desto mer hittar de.

Vi som undervisar i naturvetenskapliga ämnen behöver bli bättre på att tala om för eleverna att verkligheten är mer komplex än vi har möjlighet att förklara i skolan, och att det vi tror är fakta idag kan ses som förenklingar imorgon. Vi måste också se till att vara uppdaterade inte bara på den senaste forskningen vad gäller pedagogik utan även inom våra respektive ämnen. Vetenskapen rör sig snabbt framåt idag, framför allt inom genetiken. Det vi lärde oss när vi genomförde våra ämnesstudier är redan inaktuellt.

Och glöm inte: Om du tänker på dig själv som människa, vad mer än kön ser du då? Bakgrund, talanger, intressen, personlighet, empati, mod, erfarenheter, styrkor, rädslor… En människa är alltid större än sitt biologiska kön.

 

 

Vidare lästips och det som inspirerat detta inlägg:

Sex Redefined, tidskriften Nature

Genomic resource centre, WHO

Genusperspektiv på biologi, Nationella sekretariatet för genusforskning

What it’s like to be Intersex, Buzzfeed (välj “svenska” för textning)

Experts confirm gender identity is biological, ThinkProgress

Tack till Dr Jessica Abbott, Lunds universitet, för faktagranskning. Jessica Abbott kan ni se i expertpanelen i “Fråga Lund” på SVT.