Normingenjörerna.se - Reconstructing norms since 2008
  • Vad gör en normingenjör?
  • Om Add Gender

Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen

I en nyligen publicerad undersökning konstateras att den man som har en feminint kodad röst och kroppsspråk, och kvinnor som har manligt kodat kroppsspråk, utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. Detta beror, enligt forskarna, på att den som möter personen lätt faller för stereotyper och gärna utgår från en ”gaydar”, det vill läsa läser personen som homosexuell.

Diskriminering är när någon behandlas sämre med grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna (där sexuell läggning ingår). Hur kommer diskrimineringen in i det hela, undrar nu den uppmärksamma läsaren? Att vi uppfattar personer på ett visst sätt betyder ju inte nödvändigtvis att vi behandlar dem sämre.  För att svara på det kan vi gå till ett annat forskningsresultat, från Linnéuniversitetet och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.

– Om man ska sammanfatta läget så är inkomsterna bland icke heterosexuella män lägre än för heterosexuella män och om man tittar länsvis så samvarierar attityder och inkomstskillnaderna. Det vill säga ju sämre attityd mot homosexuella, ju större löneskillnader och desto sämre chans för den homosexuella att få jobb. Det är statistiskt säkerställt.

Så sa Hammarstedt när jag intervjuade honom för några år sedan, och sedan fortsatte han:

– Det är även så diskriminering mot homosexuella män slår mer i manliga yrken, ju fler män det finns desto större risk att bli diskriminerad. Det är samma för icke heterosexuella kvinnor i kvinnodominerande yrken. Det ger en ny dimension av könsskillnader och den könssegregerade arbetsmarknaden.

Mats Hammarstedt

Bild på Mats Hammarstedt, från Linnéuniversitets hemsida

Det är alltså så att könsmönster påverkar rekryteringen för den man som uppfattas som feminin i en bransch som domineras av en viss form av maskulinitet, och vice versa. Det här är i sig något som inte sker medvetet utan bygger på omedvetna fördomar som vi alla bär med oss, på normer som vi inte ser förrän något får oss att märka dem. Det här är vad vi på Add Gender synliggör och arbetar med, och vad jag som specialist på HBTQ-frågor gärna kommer och pratar och hjälper till att kompetenshöja kring. Att jobba med förändring och normer kan vara utmanande, men det är också en form av upptäcktsfärd där man får nya perspektiv och verktyg genom livet.

 

Tags

hbtqinkluderingjämlikhetKvinnorMännormernormkompetensnormmedvetenhetsexuell läggning

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Emil Åkerö

Emil Åkerö är Normchef på Add Gender och jobbar med analys och normmedveten metod- och konceptutveckling med kultur som pedagogisk utgångspunkt.

  • Website
Latest Posts By Emil Åkerö
  • Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen
  • Vad gör en normchef?
  • Varför ska du komma ut?
Previous articleVad gör en normchef?
Next articleKön kön kön

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

För att få åka nedför måste du klättra uppför

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Senaste inläggen

  • Ett eget rum på Södermalm
  • För att få åka nedför måste du klättra uppför
  • 6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande
  • Att växa upp i utanförskap
  • Reklamombudsmannen behöver din hjälp!

Kategorier

  • Add Gender (14)
  • Add Men to Change (3)
  • Engelska (3)
  • Förebilder (13)
  • Jämlikhet (5)
  • Jämställdhet (14)
  • Ledarskap (10)
  • Normer (42)
  • Stereotyper (4)

Vad gör en normchef?

Malin Lindberg frågar sig: Utifrån vems erfarenheter, värderingar och samhällssyn har frågan formulerats?

Jag arbetar som Normchef på Add Gender, och nu undrar du kanske, vad gör en sådan? Det ska jag med glädje berätta för dig, men vi börjar med en genomgång av vad normer och normkritik är.

Normer är grundläggande i ett samhälle, de skapar ordning och trygghet och hjälper oss att navigera. Men normer är på samma sätt som makt något neutralt, det vill säga det finns både negativa och positiva konsekvenser av normer.

Det finns många felaktiga föreställningar om normkritik, till exempel att det går ut på att alltid vara kritisk (som i negativ) till normer. Men det svenska ordet kritik är inte enbart negativt, det handlar mer om att undersöka. Du kan få både positiv och negativ kritik till exempel. Normkritik är som källkritik, en metod för att säkerställa. Eller som kulturkritik, du tittar på ett verk och ser hur det hänger ihop med andra verk, vad som är bra, vad som är mindre bra och beskriver helheten. Normkritik är ett verktyg i en större verktygslåda, inte en absolut lösning på alla problem, lika lite som att källkritik är det.

Jag pratar oftast om normmedvetenhet istället, och man kan säga att det finns två grundläggande saker du gör i ett normkritiskt/normmedvetet arbete.

  1. Undersöker vad som skapar avvikelse istället för att undersöka den som avviker från normen
  2. Undersöker vilka konsekvenser (positiva som negativa) olika normer får

Normkritik handlar alltså om att synliggöra konsekvenser och hur de påverkar människor, inte om att skapa miljöer där alla är exakt likadana. Vi får med normkritik en förståelse för vad som omger oss, vilka som gynnas och/eller missgynnas av olika normer och kan utifrån det ta ställning till om detta är något vi behöver åtgärda.

Som normchef så arbetar jag med interna normer, dels de vi har på företaget men också i processer och ute hos kunder. Mitt arbete är att undersöka och arbeta med vilka normer som ingår i arbetskulturen. Vad kan vi prata om? Hur ser personalgruppen ut? Vad vill vi?

Vi på Add Gender arbetar salutogent, det innebär att vi utgår från friskhetsfaktorer och fokuserar på vad som är bra och fungerar. Kopplat till normkritik kan man säga att vi tittar på och stärker de normer som ger positiva (eftersträvansvärda) effekter i en kultur. Vi undersöker och förhåller oss också till de normer som ger negativa (nedbrytande) effekter i en kultur men fokuserar på lösningar för att stärka de positiva normerna mer. För att göra detta kartlägger vi organisationens normplattform och hjälper till att staka ut vägar och ta fram verktyg för att stärka det som redan är bra. Vill er organisation vara framåtsyftande och utvecklingsfokuserad eller en traditionell och mer konservativ? Då är en normkartläggning ett bra hjälpmedel för att se om era normer speglar den eftersträvade företagskulturen och hur det påverkar arbetet både internt och externt.

Så, vill du arbeta för en starkare arbetskultur med tydligt fokus på era kärnvärden, hör av dig till oss.

 

 

Tags

affärsutvecklinginkluderingnormchefnormernormkompetensnormkritiknormmedvetenhet

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Emil Åkerö

Emil Åkerö är Normchef på Add Gender och jobbar med analys och normmedveten metod- och konceptutveckling med kultur som pedagogisk utgångspunkt.

  • Website
Latest Posts By Emil Åkerö
  • Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen
  • Vad gör en normchef?
  • Varför ska du komma ut?
Previous articleDen årliga dagen då vi hånar män?
Next articleDen bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

För att få åka nedför måste du klättra uppför

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Varför ska du komma ut?

Idag är det internationella komma ut dagen, en dag att ha ambivalens inför. För två veckor sedan kom en av de största skateboardåkarna ut som homosexuell, Brian Anderson. I samband med detta sa Anderson bland annat detta:

“I think about how I felt when I was younger, totally scared — a lot of these kids don’t have hope,” he said. “To hear what I went through and how everything got better for me and how I felt a lot happier and felt more free and didn’t have all this shame buried inside my body… to convey that message was really important to me.”

Just komma ut och öppenhetsbegreppet är något som intresserar mig, för några år sedan skrev jag en rapport som heter Öppenhetsdoktrinens konsekvenser som handlar om just synen på öppenhet. Om jag ska sammanfatta den kort kan jag säga att vi i västvärlden och Sverige har en dogmatisk syn på öppenhet och homosexualitet, målet är att alla alltid ska vara öppna – vilket också skapar bilden av en viss homosexualitet som fungerar på ett visst sätt och följer ett visst bestämt manus. Den här synen på öppenhet säger en hel del om vårt samhälle och vilka normer vi lever med. Vem får vara med och leka, om det avvikande måste vara på ett visst sätt?

Men det är naturligtvis viktigt att förebilder som Anderson finns, och att människor är fria att prata om sig själva och att begränsade normer bryts. Min poäng är just att normer korsas och möter varandra och får olika konsekvenser. Det är när vi synliggör normer och deras mönster som vi ser dessa konsekvenser, och hur normer påverkar olika sorters människor på olika sätt. Detta intresserar och engagerar mig.

Vill du veta mer om detta kommer Jag gärna och berättar mer om rapporten, om normer och främst om konsekvenser. Vi kan tillsammans kartlägga era normer och se vilka konsekvenser, positiva som negativa, de får. För samtidigt finns också alltid friskhetsfaktorer som uppstår av normerna hos er. Eller så tar vi bara en lunch och så förklarar jag varför jag är kritisk till krav på öppenhet men tycker det är viktigt att offentliga personer är så öppna som möjligt.

Tags

hbtqhomosexualitetjämlikhetkillarkomma utMännormernormkompetensnormmedvetenhetprideprivilegierRepresentationsexuell läggningStruktur

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Emil Åkerö

Emil Åkerö är Normchef på Add Gender och jobbar med analys och normmedveten metod- och konceptutveckling med kultur som pedagogisk utgångspunkt.

  • Website
Latest Posts By Emil Åkerö
  • Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen
  • Vad gör en normchef?
  • Varför ska du komma ut?
Previous articleUtmaningen har aldrig legat i själva arbetet
Next articleNormplattformen för landsbygdens kvinnor

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

För att få åka nedför måste du klättra uppför

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Kartlägg era normer

Det pratas mycket om normer nu för tiden, och mycket missförstånd finns. Vi på Add Gender utgår från en normmedveten ansats vilket innebär att vara medveten om att normer finns och se vilka konsekvenser som normerna får. Men det är inte detsamma som att vara kritisk till normers existens. Normer hjälper oss också att fungera tillsammans. Vi tror på det goda exemplet och på att lyfta fram styrkor när man lokaliserar brister och se hur styrkorna kan överbrygga svagheterna. Normkartläggningar, där vi kartlägger normer på en arbetsplats eller i en grupp och ser vilka mönster de bildar, är en bra plattform att fatta beslut utifrån.

För normer ser olika ut på olika ställen, och det gäller att vara medveten om vad man själv tar med sin in i något när man arbetar med normer. Just nu arbetar till exempel jag i ett projekt där vi undersöker normerna på en fritidsgård. Jag märker att jag som kommer från en vit medelklassbakgrund tar med mig en förståelse av normer som inte alltid är applicerbar på miljön jag befinner mig i. På gott och ont naturligtvis, för som sagt var, normer är även med och skapar samhörighet och gemenskap så det som undersöks är snarare vilka som utesluts och hur och vad vi kan förändra för att inkludera fler.

Är du intresserad av att kartlägga normer kan du börja med hjälp av checklistan nedan, vi hjälper er gärna att gå vidare och skapa strategier för att arbeta framåt.

Vår övertygelse är att du vet vad som är bäst för din organisation om du bara har rätt beslutsunderlag. Ur Add Genders fältkodex, punkt fyra: Vi hjälper dig att navigera men rodret är ditt.

Frågor att ta med sig i processen

  • Blir enskilda individer representanter för en hel grupp?
  • Pratas det om vissa grupper i ”dem”-form?
  • Tillskrivs individer förväntade egenskaper i någon form?
  • Uppstår en avvikarposition?
  • Vad ger det för konsekvenser?
  • Vem gynnas av detta?
  • Hur samspelar den här normen med andra normer?
  • Vilken makt ges till vem och vilken makt försvinner från vilka?

Tags

normernormkompetensnormmedvetenhetRepresentation

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Emil Åkerö

Emil Åkerö är Normchef på Add Gender och jobbar med analys och normmedveten metod- och konceptutveckling med kultur som pedagogisk utgångspunkt.

  • Website
Latest Posts By Emil Åkerö
  • Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen
  • Vad gör en normchef?
  • Varför ska du komma ut?
Previous articleAlmedalen
Next articleNormingenjörens parlör för vetgiriga

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

För att få åka nedför måste du klättra uppför

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Jag är så bekymrad för männen

Malin Lindberg frågar sig: Utifrån vems erfarenheter, värderingar och samhällssyn har frågan formulerats?

Så sjunger schlagerräven Git Gay. Gay är orolig för att männen inte ska kunna hantera den moderna kvinnan (i en sång sjungen 1950). Sisåhär 66 år senare kan jag inte annat än att hålla med Gay, jag är också bekymrad för männen.

Men i sanningens namn är det kanske inte männen som biologisk varelse vi ska vara bekymrade för, utan mansrollen. Vi vet att kvinnor är mer otrygga i det offentliga rummet men faktum är att varje gång jag, en 29-årig homosexuell man, går förbi en samling män ute en sen natt så knyter jag min nyckelknippa mellan fingrarna. Min rädsla för andra män i grupp, oavsett grupp, är kanske irrationell men befogad. Det är män som är offer för mest våldsbrott och som står för dem. Vissa vill här anlägga ett perspektiv om mäns natur, testosteron och allt vet vad. Men jag tror att det är att göra det för lätt för sig.

För ett antal år sedan skrev dåvarande vd:n för Neo Andreas Eriksson om något han kallade för det Manliga löftet. Män som växer upp i ett samhälle och får höra hur mycket makt män som dem har, och sedan blir vuxna och besvikna, man kan kalla dem för bittra, bittra män. eller så ser vi det som ett resultat av könsmaktsordningen och genusroller. Det finns nämligen inte en form av man, utan flera. Alla dessa män bär på en berättelse, egna erfarenheter och språk. De gemensamma nämnarna bildar mönster, en struktur. Och även om mönstret upprepar sig så bär varje maska på sin egen rörelse. Vi är nämligen mer än män, mer än vår etnicitet, vår klasstillhörighet eller vår sexualitet. Vi är allt detta samtidigt och det ger oss olika fördelar och nackdelar i samhället, beroende på situation och sammanhang. Samtidigt för all del. Men inte blir det lättare att klumpa ihop män till en enda stor grupp heller, att prata om vita män som kollektiv grupp. Vi behöver snarare prata om att vissa män gynnas av vissa strukturer och andra av andra, och att även män kan vara offer för dem.

Men könsnormer är föränderliga, det vet vi eftersom de skiljer sig åt mellan olika kulturer och även över tid. Det går att omsätta sina bekymmer för män i handlingar. En av anledningarna till att jag jobbar med Add Gender är att vi är ett företag som har uppmärksammat det här. Vi har intresserat oss för mansdominerade branscher och bland annat deltagit på skogsmässorna SkogElmia och Elmia Wood. Vi har tillsamamns med Genusfotografen Tomas Gunnarsson tagit fram utställningen Stötta manligt företagande som lyfter upp arbetsmiljö hos män (den visas för övrigt på Västergötlands museum nu). Nu i mars startar vi Add Men to change, ett ledarskapsprogram för män som vill lära sig mer om makt, genus och hur vi alla kan jobba för en bättre värld.

Så ja, jag är bekymrad för männen men jag har inte gett upp hoppet.

Tags

historiainkluderingjämställdhetMänmaskulinitetmönsternormernormkompetens

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Emil Åkerö

Emil Åkerö är Normchef på Add Gender och jobbar med analys och normmedveten metod- och konceptutveckling med kultur som pedagogisk utgångspunkt.

  • Website
Latest Posts By Emil Åkerö
  • Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen
  • Vad gör en normchef?
  • Varför ska du komma ut?
Previous articlePengar till MELO som gör skillnad
Next articleNär är kön relevant?

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

För att få åka nedför måste du klättra uppför

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

HBTQ på museet – Varför då?

Välkommen den internationella mansdagen, den årliga dagen då vi hånar män i grupp. Hur blev det såhär?

Jag är ledig från Add Gender nu i höst och arbetar på Linköpings Universitet som forskningsassistent. Det jag arbetar med rör hur museer använder sig av digitala medier och hur de förhåller sig till HBTQ-grupper på internet och i sin verksamhet.

Förra året släpptes två rapporter som var för sig är intressanta men som tillsammans bildar ett mönster. Det är dels Riksutställningars rapport ”Museerna och HBTQ” och GLAADS ”2014 Were Are We On Television”. Den sistnämnda är en studie av representation vad det gäller HBTQ-personer inom amerikansk television. Det är en hoppfull men samtidigt nedslående bild som möter oss i rapporten. GLAAD visar på att det förekommer representation, men att den fortfarande är låg. Även om fler serier visar upp samkönad kärlek och könsöverskridande individer, så är serierna som inte gör det fortfarande så pass många att antalet HBTQ-gestalter ligger kvar på 4%.

Varför är detta nu så viktigt då? Jo, för att kultur är inte ensam produkt som står fritt från samhället. Kultur är en spegling av den verklighet som omger den, men den är också med och skapar verkligheten genom att sätta normer. Kulturen är alltså både normativ (följer normer) och normerande (sätter normer). Kulturen är viktig för att vi ska kunna förstå oss själva, genom reflektion kan vi ta det som finns omkring och använda för att förstå vår egen position.

Inom museivärlden pratar man mycket om kulturarv, alltså de kulturella uttryck som lämnas kvar och som används för att förstå historia men även samtiden. Genom att titta på det förflutna ser vi varför världen ser ut som den gör. Men vad är det för historia som berättas? Oftast en inramad historia utifrån heterosexuella män. Det finns mycket historia som aldrig återberättas, eller som tolkas utifrån en viss förståelse där alla förväntas vara heterosexuella. Detta är vad rapporten Museerna och HBTQ tar upp, hur museer i Sverige arbetar med HBTQ-frågor. Sanningen är att det hänger på eldsjälar på museerna, och oftast görs något endast vid pridefiranden, oftast för att inga resurser finns. Eller så finns inte kunskapen. Eller helt enkelt inte intresset.

Jag har jobbat med museer kring de här frågorna, och varit med i en workshop som en del av researchfasen till rapporten, och kan bekräfta den här bilden. Men jag tror också att det handlar om dålig styrning, att museerna behöver detta inskrivet i sina direktiv för att arbeta med frågan. Men framförallt finns det ofta en vilja men man verkar inte veta var man ska börja.

Nu under mitt forskningsarbete har jag gjort nya kompletterande slutsatser som jag gärna delar med mig av.  Det rör hur museer och kulturarvsinstitutioner kan förhålla sig till HBTQ som spektra, till normer inom spektrat och till internetbaserade communities. Därför har vi på Add Gender ett museipaket där vi studerar samlingar och utställningar utifrån queera perspektiv och gör en kartläggning med analys analys samt utbildar personalen. Vi tycker att det är dags för att HBTQ-personer får sina historier berättade vid fler tillfällen än vid det lokala pridefirandet.

Vi hoppas att vi får ge er redskapen, verktygen och vara er guide på resan mot ett nytt sätt att arbeta. För att framtiden förtjänar det.

Tags

hbtqjämställdmuseumnormernormkritikpedagogik

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Emil Åkerö

Emil Åkerö är Normchef på Add Gender och jobbar med analys och normmedveten metod- och konceptutveckling med kultur som pedagogisk utgångspunkt.

  • Website
Latest Posts By Emil Åkerö
  • Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen
  • Vad gör en normchef?
  • Varför ska du komma ut?
Previous articleStrategisk Pride med Add Gender
Next articleI en svärm av normer rör vi oss

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Att växa upp i utanförskap

Strategisk Pride med Add Gender

Malin Lindberg frågar sig: Utifrån vems erfarenheter, värderingar och samhällssyn har frågan formulerats?

Jag vet inte hur många gånger jag har baxnat inne i Pride Park under Stockholm Pride. Ibland påminner det mer om kommersiell marknad än om ett pridefestivalområde. Men det tar inte slut där, varje år i paraden ses diverse organisationer visa upp sig i paraden, alltid lika glatt skrikande att de tror på mångfald. Men verkligheten är en annan. I en forskningsrapport från 2014 av Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi visade det sig att homosexuella och bisexuella (vilket var vad som studerades, för transpersoner finns inga liknande undersökningar) diskrimineras strukturellt på arbetsmarknaden. Forskarna skickade ut fiktiva undersökningar från två fiktiva personer, en homosexuell och en heterosexuell där personens familjesituation framgick. Den heterosexuella blev oftare kallad till jobb. Liknande undersökningar har tidigare gjorts med svenskklingande namn respektive icke svenskklingande namn. Resultatet visade strukturell rasism. I undersökningen kom det även fram att ju högre mansdominans eller kvinnodominans det finns i ett yrke, desto mer utbredd är diskrimineringen. Det spännande är vilka förklaringar som ges av rekryterande chefer, de anser sig inte ha några fördomar men att deras kunder kan ha det, eller att det kan påverka arbetsgruppen och därför väljer de bort de homosexuella. För deras egen skull.

Företagarna har gjort en rapport om rosa pengar, alltså HBT som konsumtionsgrupp, de har även presenterat en HBT-handbok för sina medlemmar. När detta gjordes var det medlemmar som valde att lämna Företagarna. Men låt oss nu stanna upp och prata om Rosa Pengar, för det som framkommer där är att företag som har ett dåligt rykte också får lägre tilldelning av dessa rosa pengar. Om du diskriminerar HBT-personer i din rekrytering, eller för den delen behandlar dem dåligt som kunder, kommer detta att påverka din tillväxt.

Nu åter till Pride Park och Prideparaden. Det grundläggande problemet är att detta görs utan förhållningssätt, utan tillförsikt och utan planering. Det blir obligatoriskt att visa upp sig, men ingen vet varför eller hur de ska nå ut till målgruppen. Ett företag, en organisation eller en myndighet kan absolut gå i en Prideparad, men det krävs lite mer arbete än så för att det ska bli lyckat. Framförallt krävs det att närvaron utgår från en plan.

Detta är något vi på Add Gender gärna hjälper till med. Vi har ett särskilt Pridepaket som riktar sig till den som planerar sin närvaro vid ett Pridefirande (det finns Pridefiranden över hela Sverige nu för tiden). Vi erbjuder dels grundläggande kunskaper i HBT- och Pridehistoria men framförallt i kommunikation och hjälper er att ta fram en plan för er medverkan med före- under- och efter-planering. Med hjälp av oss kan du närvara på ett sätt som känns relevant och som är en del av ett längre arbete utifrån er värdegrund, för mänskliga rättigheter och allas rätt att känna sig säkra i det offentliga rummet.

Tags

inkluderingnormerPridapridesexuell läggningstrategiskt

Share on

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
  • Google +
  • LinkedIn
  • Email
  • Bio
  • Latest Posts
Emil Åkerö

Emil Åkerö är Normchef på Add Gender och jobbar med analys och normmedveten metod- och konceptutveckling med kultur som pedagogisk utgångspunkt.

  • Website
Latest Posts By Emil Åkerö
  • Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen
  • Vad gör en normchef?
  • Varför ska du komma ut?
Previous articleNormkompetens
Next articleHBTQ på museet – Varför då?

You may also like

Ett eget rum på Södermalm

6 sätt att minska utanförskapet för de som bryter normer kring julfirande

Att växa upp i utanförskap

More Stories

En norminnovativ framtid i sikte!

Som innovationsforskare möter jag ofta företag och organisationer som är på jakt efter nya sätt att navigera i en alltmer komplex och snabbföränderlig värld….

Normingenjörerna. En del av AddGender.se
Back to top