Utmaningen har aldrig legat i själva arbetet

hoppet

Vi träffas på ett litet konditori i stadsdelen Angered, den arabiska musiken, lukten av kaffe och Hajar Alsaidans berättelse om den ideella förening Hoppet tonsätter ett möte som kommer att sätta ord på hur vi kan förvandla utanförskap till drivkraft.

Hajar ger mig en inblick i hur hon upplever samhällets insatser för sysselsättning i förorter som Hammarkullen i Göteborg. Det finns folk som får betalt för att organisera sig medan Hoppet är en ideell förening som drivs av tio systrar som valde att ta ett samhällsansvar för att de hade känslan av att ingen bryr sig. Den känslan finns kvar, Hajar förklarar att de offentliga satsningarna som görs i området inte är utifrån de som bor i Hammarkullen. ”De pratar om oss, bestämmer åt oss, men ingen frågar oss.  Det är våra behov som ska mötas men det går inte genom oss, det måste gå genom lokalsamhället”.

Hajar såg ett behov av att skapa en förening som utgår från människorna som bor i Hammarkullen och områden som liknar Hammarkullen. Bara 13 år gammal startade hon därför den ideella föreningen Hoppet vars syfte är att stärka kvinnor genom matlagning. Föreningen har nu funnits i nio år och utöver matprojektet anordnas matlagningskurser, danskurser, språkkurser, poesicirklar, sykurser, idrott, utflykter och skönhetsvård. Kvinnorna som arbetar på Hoppet säljer arabisk, irakisk, persisk och kurdisk mat på beställning. Till större bjudningar eller bara till familjen. Maten lagas av kvinnor som oftast ses som utsatta i vårt samhälle, pengarna går till kvinnan som lagat just din önskade beställning och en andel går även till sjuka barn i Irak.

I rollen som konsult arbetar jag med att identifiera behov vilket innebär att undersöka uppdragsgivares formella och informella strukturer för jämställdhet och mångfald. Intervjun med Hajar påvisar vikten av en intersektionell analys vilket är en teori som studerar hur normer samverkar med varandra. Företag bör skapa sig en förståelse för hur alla människor består av identiteter som skapar utsatthet i olika situationer. En Intersektionell medvetenhet skapar en inkluderande arbetsplats som tar tillvara på allas erfarenheter och breddar analysnivåer.

Att göra en intersektionell analys har således kommit att bli alltmer viktigt inom företag och organisationer. Vidare beskriver Hajar hur Hoppet kunnat blir framgångsrika och vad hon efter nio års erfarenhet anser vara viktigt för företag och organisationer att anamma.

Hoppet ger kvinnor en självkänsla som inger en självständighet som inte har funnits i dessa kvinnors liv. Framgången grundar sig på att det finns behov men också att Hoppet möter kvinnorna som inte samhället gör. Hoppet har skapat ett framgångsrikt koncept då de är medvetna om vikten att skapa trygga rum. Under Hajars nio år av att driva organisationen har hon utsatts för situationer där hon sett med egna ögon hur mottagandet av kunder påverkat kvinnornas förmåga att prestera och finna glädje i sitt arbete. Hajar förklarar att samhällets modell att skicka ut kvinnor på praktikplats eller in i strukturer som de är ovana vid skapar en otrygghet som leder till ytterligare utanförskap och svårighet med identifikation till majoritetssamhället. Hoppet använder sig av en modell som inte företag, kommuner, socialtjänst eller arbetsförmedlingen tagit fasta vid. Hajar ger mig ett exempel genom en lunch som Hoppet organiserat på Fotografiska museet i Stockholm. Modellen är att låta kvinnorna behålla sitt självbestämmande och sin expertis och leverera utifrån deras premisser. Det är många gånger som Hoppets kvinnor har hamnat i situationer där någon berättar, bestämmer och går in och styr arbetet vilket skapar en otrygghet. Detta menar hon är grunden till att det inte fungerar i modeller som skickar ut människor på arbetsplatser eller praktik där de känner sig främmande. Modellen som Hoppet använder sig av handlar om att skapa trygga rum för kvinnor vars identitet inneburit en utsatthet och utanförskap i Sverige. Det handlar om att arbeta med inkludering som skapar en förståelse för hur egenskaper ger olika utsatthet i olika situationer. Genom att få arbeta utifrån sina egenskaper skapas effektivitet och en bra produkt vilket är det som saknas när vi pratar om inkludering i samhället.

Vi pratar om premisserna för att komma in i det svenska samhället idag, Hajar menar att vi måste tänka om gällande vad det innebär att vara ”inne” i samhället och att vara utanför. Att vara ”inne” är är exempelvis att arbeta som förskolelärare, men är det inte också att komma in i samhället att laga mat och finna ett systerskap i varandra, dela historier och ge pengar till behövande i ett annat land? Det är mallen från samhället som är fel menar Hajar. För att skapa ett inkluderande ”innanför” måste det vara på villkor som handlar om att mötas och inte förändras. Det är viktigt att skapa en förståelse för hur samhällets ramar och normer skapar ett ”innanför” som omedvetet också skapar ett ”utanför”. Hajar ger en inblick i hur en grupp människor i Sverige upplever murar på grund av deras identitet. Organisationen arbetar dagligen med att riva murar och ge kvinnorna i Hoppet en plats där deras egenskaper värderas i enlighet med deras kunskap.

Hoppet ger kvinnor självförtroende som i slutändan bidrar till möjligheter att ta vara på sina erfarenheter och kunskaper. Hajar förklarar att det handlar om att förändra sitt tankesätt, för om det kommer ner till att stärka varandra så kommer vi se möjligheter som vi inte visste fanns. Hoppet har funnits i nio år och de brukar säga ”vi kommer alltid undan” vilket menas att trots motgångar så möts dem, mycket på grund av deras drömmar, drivkraft och vilja att förändra kvinnors liv.

För att ta kontakt med Hoppet besöker du hoppet.org.

 

Om Emma Burnette Eriksson

Emma har en examen inom internationella relationer och har studerat journalistik på Poppius journalistskola samt kommunikation i USA. Emma är specialiserad i frågor som rör jämställdhet och intersektionalitet. Förutom sin akademiska utbildning är hon politiskt engagerad politiskt där hon främst fokuserat på frågor gällande utanförskap och jämställdhet.