En norminnovativ framtid i sikte!

Malin Lindberg frågar sig: Utifrån vems erfarenheter, värderingar och samhällssyn har frågan formulerats?

Som innovationsforskare möter jag ofta företag och organisationer som är på jakt efter nya sätt att navigera i en alltmer komplex och snabbföränderlig värld. Den pågående industriella omvandlingen innebär en snabb teknikutveckling, inte minst inom digitaliseringsområdet, och ökat tjänsteinnehåll i industriella produkter. Tjänsteekonomins expansion innebär en snabb utveckling även inom kulturella och kreativa näringar, välfärdstjänster, besöksnäring, handel med flera. Aktuella samhällsutmaningar såsom arbetslöshet, ohälsa, integration och urbanisering, samt FN:s globala hållbarhetsmål inom jämlikhet, hälsa, fred och klimat, ställer krav på nydanande arbetssätt och samarbeten. I den nya terrängen samsas liberala och konservativa värderingar, individualistiska och kollektiva drivkrafter, lokala och globala tillhörigheter hos människor i både stadsmiljöer och glesbygdsområden.

Etablerade arbetssätt inom organisationer och samhälle kan krocka med den ökande mångfalden av behov bland kunder, medlemmar, anställda och medborgare. Exempelvis kan de varor, tjänster och aktiviteter som en organisation erbjuder vara designade utifrån en alltför snäv förståelse av reella behov och potentiella utvecklingsområden. Ett exempel är den könssegregerade indelningen i många klädbutiker, där det i förhand bestämts vilken sorts kläder som kvinnor respektive män ska vilja ha. Stereotypa föreställningar om kön eller om andra faktorer såsom etnicitet, ålder och plats kan på så sätt påverka hur behov identifieras, lösningar utvecklas och kommunikation sker internt och externt i organisationen. Forskning visar att segregering och stereotyper kan hämma innovation, tillväxt, attraktivitet och kompetensförsörjning i organisationer och samhälle. Å andra sidan visar forskning att de organisationer som satsat på innovativ inkludering har ett försprång i ett alltmer mångfacetterat samhälle. Ett exempel är Norra Skogsägarna som lyckats kapa åt sig marknadsandelar genom att anpassa sina tjänster till nutidens skogsägare – som ofta bor i stadsmiljöer istället för nära sin skog och som lika ofta är kvinnor som män.

För att stötta organisationer i jakten på nya sätt att navigera i komplex och snabbföränderlig terräng har jag som innovationsforskare tillsammans med Add Gender och en upplevelsedesigner utvecklat en helt ny tjänst för norminnovativ utveckling. Steg för steg lotsar den deltagarna genom följande faser: 1) identifieringen av normer som hämmar inkludering och innovation i den egna verksamheten, 2) utforskandet av orsaken till de hämmande normernas fortlevnad, 3) utvecklingen av nytänkande insatser för att förändra normerna i en mer inkluderande riktning. På så sätt banas det gemensamt väg för en norminnovativ framtid i organisationen och/eller arbetsgruppen.

 

Nyfiken på att veta mer om tjänsten? Kontakta Add Genders säljchef Jessica Areborn via jessica.areborn@addgender.se.